När krävs en ansvarig utgivare, och vem kan det vara?

Tidningshuset där ansvarig utgivare arbetar, med en person som läser en tidning utanför

//

Jonas

En ansvarig utgivare måste utses för en tryckt eller sänd tjänst som vill ha grundlagsskydd, och det är utgivaren som är ensam juridiskt ansvarig om ett yttrandefrihetsbrott begås i sändningen. För en vanlig hemsida för ett företag eller en förening är utgivaren däremot frivillig. Kravet uppstår först när du själv väljer att söka grundlagens skydd.

Vad är en ansvarig utgivare?

Den ansvarige utgivaren är den person som juridiskt ansvarar för det som publiceras eller sänds. Det är alltså en namngiven människa, inte en tidning, en kanal eller ett aktiebolag, som står till svars om innehållet bryter mot lagen.

Ansvaret är personligt.

Det går inte att skjuta över det på reportern som skrev texten, på redaktionen som godkände den eller på bolaget som äger mediet. Det kallas ensamansvar. Tanken är att den som anser sig kränkt vet alltid vem som ska ställas till svars, samtidigt som de som skriver och tipsar slipper juridiskt ansvar och kan förbli anonyma.

Ensamansvaret gäller vid yttrandefrihetsbrott, de brott som kan begås genom ett grundlagsskyddat medium. Mediemyndigheten beskriver vilka brott utgivaren ensam bär ansvaret för, till exempel hets mot folkgrupp, förtal och förolämpning. Publicerar en lokaltidning en insändare som hänger ut en namngiven person blir det därför utgivaren som riskerar åtal, inte insändarskribenten.

När krävs en ansvarig utgivare?

Det som avgör är om publiceringen omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, inte hur stor sidan är. En nyhetssajt med en enda skribent kan omfattas, medan en stor e-handel med tusentals sidor oftast inte gör det. Alla som publicerar något på nätet behöver inte ha en ansvarig utgivare. Tidningar och radio- och tv-program har utgivare som en del av sitt grundlagsskydd, men den som publicerar fritt på nätet står utanför systemet tills hen aktivt söker sig in. Riksdagens proposition om yttrandefrihetsgrundlagen och internet förklarade att man för ett frivilligt grundlagsskydd bland annat ska utse ansvarig utgivare samt ansöka om och beviljas utgivningsbevis.

Situation Krav på ansvarig utgivare Grundlagsskydd Vem utser utgivaren
Tryckt periodisk skrift, till exempel en tidning Ja, obligatoriskt Tryckfrihetsförordningen Ägaren av skriften
Radio- och tv-program Ja, obligatoriskt Yttrandefrihetsgrundlagen Den som bedriver sändningsverksamheten
Webbplats med utgivningsbevis Ja, villkor för beviset Yttrandefrihetsgrundlagen, frivilligt Den som driver webbplatsen
Vanlig hemsida utan utgivningsbevis Nej Inget, vanlig lag gäller Ingen

Den sista raden gäller de flesta företags- och föreningssidor.

Där svarar den som publicerar för innehållet enligt vanlig lagstiftning, och det finns ingen ensam utgivare att peka ut. För en förening som bara vill visa kontaktuppgifter och kalender spelar det ingen roll, och det påverkar inte heller valet av plattform; vad en gratis sajtbyggare klarar för en förenings behov är en viktigare fråga än grundlagen.

Utgivningsbevis är värt att söka om sajten publicerar egna nyheter, granskar andra eller tar emot tips från källor som vill vara anonyma. Då är grundlagsskyddet värdefullt, eftersom källorna får meddelarskydd och ansvaret blir tydligt avgränsat. Nackdelen är att någon måste ta det personliga ansvaret och läsa allt som publiceras.

Ansvarig utgivare går igenom en nytryckt korrektur med blyertsen i handen
  1. Bestäm om ni behöver grundlagsskydd. För en vanlig hemsida utan nyhetsverksamhet räcker det ofta att avstå, och då behövs ingen utgivare alls.
  2. Välj en person med faktisk kontroll. I praktiken chefredaktören, föreningens ordförande eller den som granskar allt innan det går ut. En styrelse eller ett bolag kan inte vara utgivare.
  3. Kontrollera att personen uppfyller lagens behörighetskrav, bland annat att vara myndig. Mediemyndigheten anger vad som gäller i dag.
  4. Fatta ett formellt beslut. Föreningen eller bolaget beslutar om vem som är utgivare och dokumenterar det, till exempel i ett styrelseprotokoll.
  5. Ansök om utgivningsbevis hos Mediemyndigheten om det gäller en webbplats som vill ha frivilligt grundlagsskydd. Utgivaren anges i ansökan.
  6. Visa utgivarens namn på sajten så att läsarna vet vem som ansvarar, och anmäl till myndigheten om utgivaren byts ut.

Hur utser man en ansvarig utgivare?

Utgivaren utses av det företag eller den förening som ger ut mediet. Utgivaren ska vara en fysisk person som faktiskt kan bestämma över innehållet.

Den som inte kan stoppa en publicering kan inte rimligen ansvara för den.

Lämna en kommentar

Klarhet i digitala frågor – Vi finns här för dig